Något som präglar min vardag är ångesten för det okända. Det kan verka hur simpelt och galet som helst. Men jag klarar näppeligen av att öppna min post. Jag får ångest då det ringer på telefonen eller dörren och det ej är överenskommet.
För mig är det extremt viktigt att veta vad som händer. Det handlar enbart om sociala interaktioner. Flera av dem som känner till mitt dilemma har svårt att förstå det. För jag är en tuff och orädd person. Har en mörk historia som innebar mycket fysiskt och psykiskt våld.
Jag har stått inför döden och klarat av det kallt. Men då har jag vetat vad som skulle hända, som var på gång.
För att minska stressen så sitter det ett meddelande på min dörr att jag endast öppnar för överenskomna besök.
Men posten är ett problem som ofta utsätter mig för konsekvenser. Jag själv kan inte förstå var för det är så svårt att öppna ett simpelt kuvert. Men oftast så innebär det att de slängs på en hög med oöppnad post. Sedan så förtränger jag minnet av dem.
lördagen den 23:e januari 2010
fredagen den 22:e januari 2010
Kanonerbjudande!
Det är inte ofta jag lyfter på telefonen och ringer ett samtal. Men ikväll hände det! Jag är på väg att flytta tillbaka till Gotland, denna underbara ö!
Det kommer att ske innan sommaren!
Kommer att åka dit och skriva på avtal nästa månad.
Det kommer att ske innan sommaren!
Kommer att åka dit och skriva på avtal nästa månad.
Flytt!
Jag är på väg att flytta till Gotland igen! Det var en tid i mitt liv då jag mådde väldigt bra! Då arbetade jag som predikant samt föreståndare för missbruksvården.
Jag hade sorg i hjärtat då jag lämnade ön och den sorgen har växt sig allt starkare.
Men nu är jag på gång att flytta tillbaka igen. Underbart!
Jag hade sorg i hjärtat då jag lämnade ön och den sorgen har växt sig allt starkare.
Men nu är jag på gång att flytta tillbaka igen. Underbart!
Efterlyser en manual!
För oss Aspergare så är just ofta de sociala mötena som ställer till det. Jag har extremt lätt att lära det som jag hör eller läser. Men faktum är att de enda jag mött som talar förståeligt är de som arbetar på Neuro Psykiatriska Teamet på Ryhov. Vilken härlig känsla det var! Allt var lättolkat.
Jag efterlyser en form av manual, där de vanligaste missförstånden förklaras.
Visst! Jag har ju under mitt 48 åriga liv hunnit skriva en egen manual som är hur tjock som helst utifrån erfarenheterna som alla misstag gett mig.
Jag efterlyser en form av manual, där de vanligaste missförstånden förklaras.
Visst! Jag har ju under mitt 48 åriga liv hunnit skriva en egen manual som är hur tjock som helst utifrån erfarenheterna som alla misstag gett mig.
Missförstånd
Idag så hände det igen! Jag feltolkade en person och det blev riktigt tokigt! Ändå är jag noga med att tala om för alla som jag har att göra med att jag har Asperger och att jag bland annat tolkar ord bokstavligt.
Det blev ännu värre eftersom många anser mig som högpresterande. Förvisso förhåller det sig så, men det är i teoretiska samt analytiska sammanhang där vissa fakta är givna.
Korsord knäcker jag barnsligt lätt, men den kod som inte ens finns nedskriven eller beskriven styr människors interaktion.
Det är bäddat för missförstånd. Ett vanligt exempel är:
- Kan du öppna fönstret? - Javisst! Men inget händer för personen ställde en rak fråga. Om jag kan öppna fönstret. Visst kan jag det!!!
Om vanliga människor säger något som framstår som tokigt för mig bryr jag mig inte så mycket. Men när vårdpersonal samt läkare ej anstränger sig för att tala rakt utan krumbukter så blir jag förbannad.!
Det blev ännu värre eftersom många anser mig som högpresterande. Förvisso förhåller det sig så, men det är i teoretiska samt analytiska sammanhang där vissa fakta är givna.
Korsord knäcker jag barnsligt lätt, men den kod som inte ens finns nedskriven eller beskriven styr människors interaktion.
Det är bäddat för missförstånd. Ett vanligt exempel är:
- Kan du öppna fönstret? - Javisst! Men inget händer för personen ställde en rak fråga. Om jag kan öppna fönstret. Visst kan jag det!!!
Om vanliga människor säger något som framstår som tokigt för mig bryr jag mig inte så mycket. Men när vårdpersonal samt läkare ej anstränger sig för att tala rakt utan krumbukter så blir jag förbannad.!
tisdagen den 19:e januari 2010
De osagda ordens betydelse
För många av oss Aspergare så har vi en sak gemensamt! Vi tolkar det som sägs ordagrant och det resulterar ofta i förvirring och missförstånd.
För mig så är det så att jag har svårt att förstå det som inte sägs men ändå förväntas förstås! Jag kan lova att det har lett fram till knepiga situationer. I och med att det är svårt att utåt se att vi är Aspergare så resulterar det ofta i mer eller mindre katastrofala försök att umgås och vara social, öppen för andra.
Efter att ha gått igenom skolåren som svårt mobbad och ensam så lärde jag mig att sky alla försök till dialog och kontakter. Det ledde till en svår isolering. Men då slapp jag bli driftkucku och utskrattat eller mötas av att de jag talar med får ett besvärat uttryck i ansiktet och därefter snabbt backa och undvika mig.
Under många år gick jag omkring med freestylelurar i öronen. Då såg alla att det inte var lönt att prata med mig. Det var ett knep som jag upplevde underlättade mitt liv. Det ingen visste var att jag inte hade något ljud på. Det viktiga var att jag fick vara ifred från kontakter.
Då någon berättar något för mig eller pratar så blir det ofta galet. Jag hänger inte med. För ofta så är det så att det som inte sägs är det allra viktigaste i en kommunikationssituation.
Så för mig blev det naturligt att undfly alla mänskliga kontakter.
För mig så är det så att jag har svårt att förstå det som inte sägs men ändå förväntas förstås! Jag kan lova att det har lett fram till knepiga situationer. I och med att det är svårt att utåt se att vi är Aspergare så resulterar det ofta i mer eller mindre katastrofala försök att umgås och vara social, öppen för andra.
Efter att ha gått igenom skolåren som svårt mobbad och ensam så lärde jag mig att sky alla försök till dialog och kontakter. Det ledde till en svår isolering. Men då slapp jag bli driftkucku och utskrattat eller mötas av att de jag talar med får ett besvärat uttryck i ansiktet och därefter snabbt backa och undvika mig.
Under många år gick jag omkring med freestylelurar i öronen. Då såg alla att det inte var lönt att prata med mig. Det var ett knep som jag upplevde underlättade mitt liv. Det ingen visste var att jag inte hade något ljud på. Det viktiga var att jag fick vara ifred från kontakter.
Då någon berättar något för mig eller pratar så blir det ofta galet. Jag hänger inte med. För ofta så är det så att det som inte sägs är det allra viktigaste i en kommunikationssituation.
Så för mig blev det naturligt att undfly alla mänskliga kontakter.
måndagen den 18:e januari 2010
Varför denna blogg?
Innan jag satte mig ner för att starta upp och börja blogga så funderade jag igenom det hela. Det finns ju så otroligt många bloggar av alla de slag, även andra aspergerbloggar.
Men jag kommer ändå att köra igång från och med idag. Jag har som målsättning att skriva öppet och ärligt om mitt liv med diagnoserna Aspergers Syndrom, ADHD samt OCD.
Jag är alltid uppriktig och rättfram och kommer att vara det här.
Så, välkomna!
Thomas
Men jag kommer ändå att köra igång från och med idag. Jag har som målsättning att skriva öppet och ärligt om mitt liv med diagnoserna Aspergers Syndrom, ADHD samt OCD.
Jag är alltid uppriktig och rättfram och kommer att vara det här.
Så, välkomna!
Thomas
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
